Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Här diskuteras och analyseras det första världskriget i allmänhet.
Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 08 jan 2008 12:05

HMS Revenge

Biden: observera att hon har två skorstenar placerade tätt bredvid varandra.

Efter rykten om avtal mellan Storbrittanniens "ärkefiende" Frankrike och Ryssland antog det brittiska parlamentet i mars 1889 en plan för att modernisera och förstärka flottan. På fem år skulle man bygga

8 st första klassens slagskepp
2 st andra klassens slagskepp
9 st första klassens kryssare
29 st andra klassens kryssare
4 st tredje klassens kryssare
18 st torpedbåtar

Fartygen (med tillhörande baser och kolningsstationer) budgeterades till 29,5 miljoner pund – ofattbart mycket pengar på den tiden. Men så stod också imperiet på sin topp. Beslutet innebar också inledningen på "two-fleet-navy", alltså att RN ensamt och samtidigt skulle klara de två största fientliga flottorna på två oceaner, likgiltigt vilka och var.

De åtta förstaklassens slagskepp blev Royal Sovereign-klassen. Med ett deplacement på drygt 14.000 ton blev de världens dittills största. Man fick man plats med fyra 13,5-tums pjäser. Fartygen utmärktes också av sin höga fart (snabbaste slagskeppen) och höga fribord.

Sju fartyg byggdes och levererades inom en tvåårsperiod 1891 – 92. De var, förutom Revenge, Royal Sovereign (såld för skrotning 1913), Empress of India (sänkt som målfartyg 1913), Ramillies (såld för skrotning 1913), Repulse (dito 1911), Resolution (dito april 1914) och Royal Oak (dito januari 1914). (Det åttonde fartyget, Hood, räknas som halvsyster men blev helt misslyckad.)

Revenge slutligen bytte namn till Redoutable 1913 (1915 enligt vissa källor) för att frigöra namnet för en helt ny klass slagskepp. Hon användes under kriget för kustbombardemang (Belgien) och som flaggskepp (Grekland). Skrotad 1919.

Klassen ansågs mycket lyckad och hade egentligen bara en svaghet (som aldrig provades i strid), nämligen att artilleriet samlats i barbetter, alltså ett slags kanontorn utan tak. Betjäningen var helt oskyddad för splitter eller explosioner ovanför.

HMS Revenge
Land: Storbritannien
Klass: Royal Sovereign (sju enheter)
Deplacement, standard: 14.150 ton
Deplacement, fullt rustad:
Längd: 380 fot (115,6 meter)
Bredd: 75 fot (22.9 meter)
Djupgående: 27 fot 6 tum
Besättning: 690
Maskineri: koleldade ångpannor, 13.000 axel-hkr
Hastighet: 17,9 knop (!)
Aktionsradie:
Beställd år: 1889 (specar), 1890 (ramkonstruktion)
Kölsträckt år: 1891
Sjösatt år: 1892
Huvudbestyckning: 4 (2x2) 13,5-in
Sekundärbestyckning: 10 (10x1) 6-in,, 16x6 6-pundare, 12x3 3-pundare, 7 18-in torpedtuber
Bilagor
hmsrevenge17.jpg
hmsrevenge17.jpg (18.12 KiB) Visad 5886 gånger
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 08 jan 2008 19:32

HMS Majestic

Land: Storbritannien
Typ: Slagskepp
Klass: Majestic (alla fartyg i klassen: Majestic (1895), Magnificent (1895), Prince George (1896), Victorious (1896), Jupiter (1897), Mars (1897), Caesar (1898), Hannibal (1898), Illustrious (1898)
Deplacement, standard: 14.900 ton
Deplacement, fullt rustad:
Längd: 413 fot (126 meter)
Bredd: 75 fot (26 meter)
Djupgående: 27 fot 5 inches (8,38 meter)
Besättning: 757
Maskineri: koleldade fyrar, tripleexpansionspannor, dubbla propellrar
Hastighet: 16,5 knop
Aktionsradie
Beställd år:
Kölsträckt år: 1894
Sjösatt år: 1895
Huvudbestyckning: 4x12-in (2x2)
Sekundär bestyckning: 12 (6x2) 6-in, 16 (8x2) 6-pundare, 12 (6x2) 3-pundare, 5 torpedtuber

Efter britternas beslut om ”two-fleet-navy” och tio nya slagskepp /se inlägget ovan/ var naturligtvis inte några andra flottor overksamma. Resultatet blev den största klassen slagskepp som någonsin byggts, Majestic. Fort gick det, men bra blev det kanske inte. Inte ett enda av de åtta fartygen deltog i någon viktigare drabbning utom möjligen just Majestic – men hon sänktes vid Dardanellerna (se annan tråd).
Samtliga andra var i tjänst genom hela första världskriget och skrotades först på 20-talet. Men med den här klassen var flottuppbyggnaden, racet, igång, det som sedan med Dreadnought tog hus i helvete.
180px-HMS_Majestic_sinking_27_May_1915.jpg
180px-HMS_Majestic_sinking_27_May_1915.jpg (10.25 KiB) Visad 5830 gånger
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 09 jan 2008 16:05

HMS Canopus

Efter Revenge- och Majestic-klasserna var brittiska amiralitet obenägen att ändra speciellt mycket i specifikationerna för sina slagskepp. Man hade två skäl: med liknande prestanda och eldkraft kunde de sättas in i stora formationer (här anar vi ursprunget till amiral Fischers idéer om divisionstaktik). Dessutom låg enhetsbstyckningen (Dreadnought) i luften. Skulle den visa sig fungera (vilket den ju gjorde) skulle alla, även de brittiska fartygen, bli omoderna.

De sex fartygen i Canopus-klassen blev något mindre men snabbare än sina föregångare. De byggdes med tanke speciellt på Kina-stationen. Samtliga sjösattes under en 20-månadersperiod 1897-99 och togs i tjänst ungefär ett år senare.

Fartyg: Canopus (såld för skrotning 1915), Albion (dito 1919), Glory (dito 1922), Goliath (torpederad 1915), Ocean (minsprängd 1915), Vengeance (såld för skrotning 1921).

HMS Canopus
Land: Storbritannien
Klass: Canopus (sex enheter)
Deplacement, standard: 12.950 ton
Deplacement, fullt rustad:
Längd: 410 fot
Bredd: 74 fot
Djupgående 26 fot 6 in
Besättning: 750
Maskineri: koleldade ångpannor, 13.500 axel-hkr
Hastighet: 18 knop (Glory 19,29 på provturen!)
Aktionsradie:
Beställd år: 1896 (Vengeance 1897 års budget)
Kölsträckt år: 1897
Sjösatt år: 1898
I tjänst: 1899
Huvudbestyckning: 4 (2x2) 12-in
Sekundärbestyckning: 12 6-in, 3 3-in, 6 3-pundare, 2x4 torpedtuber
hms-canopus.jpg
(64.21 KiB) Nerladdad 363 gånger
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 09 jan 2008 19:19

HMS Formidable
I avvaktan på vad ”Dreadnought-konceptetet” kunde tänkas ge för idéer minskade RN sina order. Nästa klass slagskepp, Formidable, blev alltså bara tre enheter stor. Jämfört med tidigare klasser (Majestic och Formidable, se ovan) blev de dock något tyngre.

Intressant är att man köpte pansar från Tyskland, eftersom det ansåg bättre.

Land: Storbritannien
Typ: Slagskepp
Klass Formidable.
Fartyg: Formidable (sänkt av ubåt 1915), Implacable (såld för skrotning 1921), Irrestisteble (minsprängd 1915)
Deplacement, standard: 15.800 ton
Deplacement, fullt rustad:
Längd: 431 fot 9 in
Bredd:
Djupgående
Besättning: 780
Maskineri:
Hastighet: Aktionsradie
Beställd år:
Kölsträckt år:
Sjösatt år: 1898
Huvudbestyckning: 4x12-in (2x2)
Sekundär bestyckning: 12 st 6.in, 16 12-pundare, 6 3-pundare, 4 18-in torpedtuber

Bild: ej hittad.
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 10 jan 2008 09:35

HMS London

Under de ca 20 åren mellan Majestic-klassen och den ack så revolutionerande Dreadnought gick utvecklingen av slagfartyg rasande fort – men det mesta syns inte i tablåerna. Under hela perioden föreskrev den rådande taktiken stridsavstånd på högst 2 sjömil (3,5 km), hellst kortare. Det berodde dels på historiska arv (”En officer som lägger sitt fartyg bredsides fienden kan inte ha gjort fel.” Amiral Sommerville vid en krigsrätt.), dels på att man i princip saknade annan eldledning än kikare. Resultatet blev de blandade kalibrarna. Ju klenare, desto högre eldhastighet. Antalet skott, inte precisionen, avgjorde. Hagelvapen-principen regerade.

London blev således mest en förfining av företrädaren Formidable, dock något längre och tyngre.

Intressant 1: HMS London är det troligen enda slagskepp som gjort den synnerligen nedåtriktade klassresan till minläggare (1917, 270 minor ombord)…

Intressant 2: 1912 började man experimentera med att starta flygplan från HMS London, och åtminstone ett försök lyckades också.

Fem fartyg i klassen: London (skrotad 1920), Bulwark (exploderade, olycka, november 1914), Queen, Velnerable och Prince of Wales (alla sålda för skrotning 1920).

HMS London
Land: Storbritannien
Klass: London (fem enheter)
Deplacement, standard: 15.000 ton
Deplacement, fullt rustad:
Längd: 400 fot (115,6 meter)
Bredd:
Besättning: 750
Maskineri: Hastighet: 18 knop (!)
Aktionsradie:
Beställd år:
Kölsträckt år:
Sjösatt år: 1898
Huvudbestyckning: 4 (2x2) 12-in
Sekundärbestyckning: 6 (6x1) 6-in, 16+2 12-pundare, 6 3-pundare, 4 torpedtuber
Bilagor
hmslondon18.jpg
hmslondon18.jpg (13.61 KiB) Visad 5745 gånger
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 10 jan 2008 09:58

HMS Duncan

Ytterligare en serie slagskepp till förvirring lika sin föregångare. Jämfört med föregångarna offrade man pansar för att spara vikt och få upp farten. Rykten gick om att att Ryssland byggde snabba slagskepp. Duncan kan därför med visst fog kallas embryot till slagkryssare.

Två allmänna synpunkter på dåtidens pre-dreadnoughts:

1) Som vi läst tidigare stred man på mycket korta avstånd. Bepansringen av skrovet var därför koncentrerat till bordläggningen och låg ofta ytterst, kompletterat med runt tre meter kolbunker innanför. Däcken skyddades enbart med splitterskydd och överbyggnaden var helt oskyddad. Eftersom bryggpersonalen, inkl chef och artilleriofficer, stod där var det effektivaste sättet att slå ut ett slagskepp att träffa just bryggan.

2) Men, märkligt nog, detta premierade ju det lätta och medelsvåra artilleriet och dess högre eldhastighet – och fr a det medelsvåra placerades i allmänhet i bordläggningen där det inte kunde användas i hög sjö.

Varken taktiken eller skyddet prövades i strid.

Sex Duncans byggdes, samtliga levererades 1903 - 04: Duncan (såld för skrotning 1920), Albemarle (såld för skrotning 1919, Cornwallis (torpederad 1917), Exmouth (såld för skrotning 1920), Montagu (grundstötning/haveri 1906), Russell (minsprängd 1916)

HMS Duncan

Land: Storbritannien
Sjösatt: 1901
I tjänst: 1903
Klass: Ducan (sex enheter)
Deplacement, standard: 13.640 ton
Deplacement, fullt rustad: 15.100 ton
Längd: 432 fot (131,7 meter)
Bredd: 75,7 fot (23,0 meter)
Djupgående: 25,7 fot (7,8 meter)
Besättning: 720
Maskineri: Trippelexpansionspannor, 18.000 axelhästkrafter, dubbla propellrar
Hastighet: 19 knop (!)
Aktionsradie:
Huvudbestyckning: 4 (2x2) 12-in
Sekundärbestyckning: 12 (12x1) 6-in, 10 (10x1) 12-pundare, 4 torpedtuber
Bilagor
hmsduncan6.jpg
hmsduncan6.jpg (14.13 KiB) Visad 5737 gånger
Senast redigerad av 2 AndersB, redigerad totalt 10 gång.
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 10 jan 2008 10:26

HMS Swiftsure

De bägge fartygen i klassen beställdes av Chile för att matcha argentinska fartyg. Beställaren fick dock ekonomiska problem och bjöd ut dem till försäljning på en "öppen marknad" -- antagligen första och sista gången man kunnat inhandla slagskepp över disk... Britterna köpte inte för att de behövde dem utan för att någon illasinnad fiende inte skulle komma över dem. De var ju för övrigt byggda i landet.

Därför är de udda i den här serien -- mindre och lättare bestyckade. Trots det gjorde de god nytta under kriget: Swiftsure var flaggskepp i Indien och Triumph deltog i jakten på Admiral Graaf Spee innan hon torpederades vid Dardanellerna 1915. (Swiftsure skrotades i god ordning 1920)

HMS Swiftsure

Land: Storbritannien
Sjösatt: 1902
I tjänst: 1903
Klass: Swiftsure (2 enheter)
Deplacement, standard: 11.740 ton
Deplacement, fullt rustad: 13.430 ton
Längd: 475 fot
Bredd: 75,7
Djupgående: 24 fot 8 inches
Besättning: 729
Maskineri: 12,500 hkr
Hastighet: 19 knop
Aktionsradie:
Huvudbestyckning: 4 (2x2) 10-in L/45
Sekundärbestyckning: 14 /14x1) 7.5-in, 14 (14x1) 14-pundare, 2 (2x1) 12-pundare, 4 (4x1) 6-pundare, 2 torpedtuber.
Bilagor
hmsswiftsure.jpg
HMS Triumph i Swiftsure-klassen.
hmsswiftsure.jpg (9.73 KiB) Visad 5727 gånger
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 10 jan 2008 11:38

HMS King Edward VII

Kan enklast beskrivas som slutpunkten av den utveckling som startat med Majestic. I linje med tidens utveckling blev sekundärartilleriet grövre (9,2 tum) eftersom italienare och amerikaner planerade fartyg med 8 tum. Dessa monterades utöver den sedan tidigare så vanliga uppsättningen 6-tummare.

Vikten ökade men maskineriet ändrades inte. Farten sjönk därför en halv knop.

För att säkerställa stabiliteten sänktes friborden. Fartygen blev illa beryktade för att ta sjö över däck. Dessutom: 6-tummarna på friborden dränktes redan vid en rullning på 14 grader!

Fartyg i klassen: Africa (såld för skrotning 1920), Britannia (torpederad 1918), Commonwelth, Dominion, Hibernia, Hindustan, New Zealand (alla fem sålda för skrotning 1921), King Edward VII (sänkt av mina 1916)

Värdelöst vetande: brittiska fartyg döpta efter en regent skulle alltid tjänstgöra som flaggskepp. Första gången King Edward VII inte gjorde det sänktes hon.

HMS King Edward VII

Land: Storbritannien
Typ: Slagskepp
Klass: King Edward VII (åtta enheter)
Deplacement, standard: 15.630 ton
Deplacement, fullt rustad: 17.000 ton
Längd: 453 fot 8 inches (138,6 meter)
Bredd: 78 fot (23,8 meter)
Djupgående: 25 fot 6 inches (7,8 meter)
Besättning: 777
Maskineri: Trippelexpansions, 18.000 hkr, dubbla propellrar
Hastighet: 18,5 knop (King Edward VII 19,5 knop)
Aktionsradie:
Beställd år:
Kölsträckt år: 1902
Sjösatt år: 1905
Huvudbestyckning: 4 (2x2) 12-tum
Sekundär bestyckning: 4 (4x1) 9,2 tum, 10 (10x1) 6 tum, 4 torpedtuber
Bilagor
King Edward VII.JPG
HMS Africa ur King Edward VII-klassen.
(95.48 KiB) Nerladdad 277 gånger
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 10 jan 2008 12:30

HMS Lord Nelson

När nästa klass slagskepp började diskuteras runt 1904 fanns en allmän känsla av att framtidens strider skulle utkämpas på längre avstånd. Detta ställde helt andra krav på eldledning. Eftersom det var omöjligt att skilja nedslag från 12-tummare från de från 6-tummare på det längre avståndet (och dessutom veta från vilket fartyg de kom) diskuterades att lasta ombord ytterligare fyra 12-tummare. och avstå mellankalibrarna, behålla bara de klenaste för närskydd mot exvis torpedbåtar.

På fullt allvar diskuterades att bestycka Lord Nelson med just åtta 12-tumsrör, förutom det vanliga sortimentet klenare artilleri. Så blev det nu inte. Dels var man osäker på vart utvecklingen var på väg, dels hade inte ens Storbritannien råd med sådana kolosser (nu kostade ett slagskepp uppåt 2 miljoner pund – styck!). Istället för de fyra extra rören satte man ombord inte mindre än tio 9,2-tumspjäser, men inget klenare. (Eget närskydd var inte att tänka på, här krävdes eskort -- men sådana fartyg (jagare) var inte i närheten av slagskeppens sjövärdighet i hårt väder.)

Något slags för-Dreadnought-experiment alltså. Vilja men inte våga, skulle man kunna säga. Än. Men utvecklingen sprang ifrån både Lord Nelson och allt vad konventionella slagskepp stod för, och det redan under byggtiden.

Redan när klassen låg på bäddarna bestämde sig Royal Navy för Dreadought -- och fort skulle det gå nu när man äntligen fick tummen ur. Så för att påskynda det bygget lade man rabarber på de 12-tumskanoner som redan var tillverkade som reserver och för eventuellt fler Lord Nelson (i själva verket rök också rören för de två fartygen underbyggnad, vilket försenare leveransen av dem cirka ett år)... Och när Dreadnought väl var i sjön var de tidigare slagskeppsconcepten bokstavligen stendöda.

Namn: Lord Nelson

Land: Storbritannien
Typ: Slagskepp
Klass: Lord Nelson (två enheter)
Deplacement, standard: 16.090 ton
Deplacement, fullt rustad: 17.820 ton
Längd: 443 fot 5 tum (175,2 meter)
Bredd: 79 fot 5 tum (24,2 meter)
Djupgående: 26 fot 1 tum (24,2 meter)
Besättning: 809
Maskineri: Trippelexpansion, 16,750 axelhästkrafter, dubbla propellrar
Hastighet: 18 knop
Aktionsradie
Beställd år:
Kölsträckt år: 1905
Sjösatt år: 1908
Huvudbestyckning: 4 (2x2) 12-tum
Sekundär bestyckning: 10 (4x2, 2x1) 9,2 tum, 5 torpedtuber
Bilagor
Lord Nelson.JPG
Lord Nelson.JPG (41.26 KiB) Visad 5702 gånger
Agamemnon.JPG
Agamemnon under beskjutning av ottomanskt (turkist) kustartilleri, Dardanellerna våren 1915.
(76.03 KiB) Nerladdad 271 gånger
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 10 jan 2008 14:17

Mer om HMS Dreadnought

Skulle bara vilja komplettera Andreas inlägg (se första sidan av den här tråden) med några aspekter.

Torpedhotet
Utvecklingen mot grov enhetsbestyckning kom sig alltså av längre stridsavstånd. Skälet till det var i sin tur ett helt annat, nämligen att torpedvapnet började bli pålitligt även till sjöss (från u-båtar, nåja, jagare och torpedbåtar för att inte tala om slagskepp. Och torpeder kan avfyras från långt håll. Alltså måste man kunna skjuta längre än långt (grov kaliber) – och träffa (många samtidiga skott, se nedan).

På sätt och vis kan man alltså säga att det moderna slagskeppet uppstod som ett svar på ett nytt vapen, precis som det skulle försvinna som ett resutat av ett annat – hangarfartygsbaserat flyg.

Varför så många rör?
På tidigare stridsavstånd, upp till 3.000 meter, var det inte så svårt att träffa, ens med dåtidens usla eller rent av obefintliga eldledning. På dubbla avståndet svårare. Men behövde iaktta varje nedslag, och för att kunna gaffla behövdes salvor på minst fyra skott.

Det hade man ju kunnat åstadkomma med dåtidens standardbeväpning, men då hade eldhastigheten blivit så låg att varje salva i princip skulle behöva en ny inskjutning. Alltså minst åtta rör.

(1903 hade japanska och ryska flottorna öppnat eld på 7.000 meter utan att en enda grov granat träffade.)

Samtidigt försvann behövet av klent och medelgrovt artilleri helt. (Lufvärn fanns inte i sinnevärlden eftersom det inte fanns några flygplan.)

Varför så överlägsen?
Dreadnought var det första fartyget som med anständig precision kunde beskjuta fienden med grovt artilleri. Avståndet gjorde att granaterna kom in närmast lodrätt. Dåtidens slagskepp saknade i praktiken pansarskydd mot de vinklarna.

Dessutom gjorde den höga farten (21 knop) att Dreadnought själv kunde välja just det avståndet. Ytterligare: jaga ikapp fienden. Därför placerades också tornen för maximal eldkraft över bogarna.

Varför så bråttom?
Redan 1903 föreslog en italiensk konstruktör 17.000-tonnare med 12 12-tum och en fart på 24 (!) knop. Som vi läst om tidigare hade britterna varit inne på tankarna i flera år och nästan kommit till skott med Lord Nelson. Teoretisk kunskap fanns.

1905 inträffade dock två händelser. Dels fick man bekräftat att både Frankrike och U.S.A. börjat bygga prototyper. Skulle de hinna först skulle loppet vara kört för allt annat. Jämför gärna med senare tids kärnvapenkapplöpning – dåtidens slagskepp hade i mångt och mycket samma avskräckande förmåga.

Dels fick man en ny First Sea Lord, amiral Sir John Fischer. Han trodde dock inte för ett ögonblick på teorierna ovan. Ordet för dagen var just "tro". Några stridserfarenheter fanns inte, förutom det ömsesidiga japanska och ryska misslyckandena ovan, ingen faktiskt kunskap.

Så länge inga Dreadnoughts fanns, egna eller andras, dög ju de gamla trotjänarna gott. Men när uppföljarna nu behövdes skulle de finansieras också, och det var svårt i tider som då (och nu) utan tydlig hotbild.

Men Fischer visst på råd, och när bekräftelsen kom från Frankrike och U.S.A. var det bokstavligen järnet som gällde. Och även om även flottan hade ont om pengar var man inte helt barskrapad.

Money rules!
Vad Fischer lyckades med där hans företrädare gått bet var helt enkelt att skaka fram kulorna. Fast det kostade ju förstås i form av kompromisser och renodlingar, men det var just de som bidrog till att Dreadnought blev så extrem att hon blev överlägsen.

· Över bord med allt artilleri förutom huvudbestyckningen. Då slipper vi kostnader för pjäserna, underhåll, ammunition, besättningar, förutom att vi sparar massor av vikt.
· Våga experimentera lite (skall det vara så skall det!). Ut med kolvmaskinerna, in med turbiner! Lättare, starkare, snabbare. Mer pålitligt, billigare i drift. Hurra! Pengar att spara!

Så politikern Fischer kom, ivrigt påhejad av fr.a. Armstrong som byggde tolvtummare, fram till att han kunde driva 30 Dreadnouhts för samma kostnad som bara 29 Lord Nelson.

Myntets baksida
Dreadnought blev en omedelbar succé men typen var inte utan nackdelar.

En var faktiskt byggkostnaderna. Fischer skulle kanske kunna driva en Dreadnought till, men han skulle inte ha råd att bygga den. Lösning: vi skrotar de gamla båtarna. De är ju ändå omoderna.

En annan var det totala beroendet av eskort för närskydd, alternativt att Dreadnought var begränsad till att operera långt ute till havs (= svårt hitta fienden) bara i så hårt väder att fiendens mindre torpedfartyg inte kunde operera.

Och sedan?

Fischer gillade inte kryssare. Samtidigt ansåg han att flottan hade alldeles för många små, omoderna fartyg spridda världen runt (=dyrt). Han såg framför en flotta med färre (= billigare) men kraftigare fartyg (= behövs inte så många).

De tankarna bidrog till slagkryssarna, och till att Tyskland var nära att strypa Storbritannien under Det Stora Kriget. Det fanns ju knappt några småbåtar kvar…

Dessutom blev det rent bord för upprustning på alla håll...
Bilagor
Fischer.JPG
Amiral Sir John Fischer, sedermera First Sea Lord, i amiralskajutan ombord på HMS Renown 1899.
Fischer.JPG (57.29 KiB) Visad 5683 gånger
Senast redigerad av 4 AndersB, redigerad totalt 10 gång.
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 10 jan 2008 15:26

Källor

Inläggen ovan bygger i allt väsentligt på uppgifter ur följande böcker:

Preston: Battleships 1856-1977, London 1977
Jane´s Battleships of the 20th century, London 1996
Gardiner (ed): The Eclipse of the Big Gun, London 1992
McIntyre/Bathe: Örlogsfartyg genom seklen, Stockholm ca 1965
Roberts: Battlecruisers, London 1997
Coward: Battleship at war, London 1987
Nordisk Familjebok, andra upplagan, Malmö 1952
Landström: Skeppet, Saltsjöbaden 1961
Haws: Skeppet i bild, Stockholm 1975

För bilder och viss kontroll har jag utnyttjat följande hemsidor, som förefaller seriösa:

http://www.battleships-cruisers.co.uk/
http://www.worldwar1.co.uk/pre-dread.htm
Senast redigerad av 1 AndersB, redigerad totalt 11 gånger.
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 10 jan 2008 23:12

Kejserliga tyska flottan – en bakgrund

Tyskland skapades 1971. Den gamla ineffektiva flottan var då underställd armén. Traditioner och erfarenheter likt de i Storbritannien, Frankrike, Spanien eller Holland existerade inte.

1888 tillträdde den tredje kejsaren, Wilhelm II. Han var genuint intresserad av marina frågor och såg en stark flotta som en förutsättning för internationell expansion (läs kolonier) och därmed vägen till handel och välstånd. Se på Storbritannien kunde han säga, där är beviset! (Detta med alldeles speciell emfas sedan han, som brittisk hedersamiral, bevistat flottrevyn vid Spithead i augusti 1889. Imponerad var bara förnamnet!)

1897 tillsatte kejsaren två nya statssekreterare. Tirpitz (då ännu inte adlad) för flottan och von Bülow vid utrikes. Bägge hade samma åsikt i frågan som sin herre.

En av Tirpitz första åtgärder var att utfärda ett långt memorandum, i vilket han identifierade England som ”den farligaste fienden” och föreslog en balanserad flotta som skulle operera mellan Helgoland och Themsen. Britternas flotta var visserligen överlägset större men också spridd över världshaven och skulle inte kunna stå emot – speciellt inte om den tyska flottan skulle bli stark nog att kunna slå den franska eller ryska och på så sätt kunna tvinga fram en allians med endera av de länderna.

Tirpitz var slagskeppsman. Han var också en rutinerad politiker och strålande talare, och lyckades få Riksdagen med på noterna i budgetarna för 1898 och 1900. Den första oroade britterna föga, men den andra var svårare att svälja.

Utan hänsyn till kostnaderna skulle den kejserliga tyska flottan byggas ut till (håll i hatten!) 38 slagskepp samt 58 kryssare av olika slag. Diskussioner förekom att öka till 45 eller t o m 48 slagskepp.

Sedan England och Japan blivit allierade 1902 och England och Frankrike bildat ”ententen” 1904 (och alltså kunde dra tillbaka till hemmavattnen de stora flottförband som bevakat de tidigare motståndarna lite här och där världen runt, och vars låsning var en förutsättning för den tyska strategin) bekräftade kejsaren att planerna skulle genomföras ”i varje detalj… oavsett om britterna tycker om det eller inte”.

Kapprustningen var igång. Och Tyskland var rikt, beslutsamt – och befriad från de driftskostnader en till stor del omodern flotta, som den brittiska, innebar.
Bilagor
v Tirpitz.JPG
Tirpitz, senare adlad von Tirpitz, arkitekten bakom den tyska högsjöflottan. Bilden tagen 1903.
v Tirpitz.JPG (57.34 KiB) Visad 5645 gånger
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 14 jan 2008 19:23

Tyska pre-dreadnoughts

(Klicka på bilderna för större versioner.)

SMS Brandenburg (1893)Bild

Innovativ redan från början med ett ovanlig eldkraftigt huvudartilleri (6 istället för ”normala” 4 pjäser) men klenare sekundärt. Tyskarna föredrog också att pansarskydda hela fartyget, om än svagt.

Fyra fartyg: Brandenburg (skrotad 1920), Kurfürst Friedrich Wilhelm (sänkt av u-båt 1915), Weissenburg (såld till Ottomanska riket 1910), Wörth (skrotad 1919).

Land: Tyskland
Klass: Brandenburg
Deplacement, standard:
Deplacement, fullt rustad: 10.500 ton
Längd: ca 120 m
Bredd: ca 22 m
Djupgående: ca 8,5 m
Besättning: 568
Maskineri: trippelexpansionspannor, dubbla propellrar, 10.000 axelhk
Hastighet: 17 knop
Aktionsradie
Beställd år:
Kölsträckt år: maj 1890
Sjösatt år: nov 1893
Huvudbestyckning: 4 (2x2) 28 cm L/40, 2 (1x2) 28 cm L/35
Sekundär bestyckning: 8 (8x1) 10,5 cm, 8 (8x1) 8,8 cm, 3 torpedtuber

SMS Kaiser Friedrich III (1895)
Bild

Nästa klass blev mer konventionell med en ”normal” uppsättning medelgrovt artilleri. Men priset blev högt. Trots 10% större fartyg fick man skära ner huvudartilleriet till 24 cm-pjäser (alltså inte grövre än samtida brittiska fartyg hade som andrabeväpning). Reduceringen motiverades med att dessa klenare pjäser hade den tredubbla eldhastigheten jämfört med 28-cm-pjäserna.

Fem fartyg byggdes: Kaiser Friedrich III, Kaiser Wilhelm II, Kaiser Wilhelm Der Grosse, Kaiser Karl Der Grosse, Kaiser Barbarossa. Samtliga skrotades 1920.

Land: Tyskland
Klass: Kaiser Friedrich II
Deplacement, standard:
Deplacement, fullt rustad: 11.500 ton
Längd: ca 135 m
Bredd: ca 24 m
Djupgående: ca 9 m
Besättning: 641
Maskineri: trippelexpansionspannor, dubbla propellrar, 14.000 axelhk
Hastighet: 17 knop
Aktionsradie
Beställd år:
Kölsträckt år: mars 1895
Sjösatt år: okt 1898
Huvudbestyckning: 4 (2x2) 24 cm L/40
Sekundär bestyckning: 15 (15x1) 15,5 cm, 12 (12x11 8,8 cm, 12 (12x1) 1-pundare, 6 torpedtuber

SMS Wittelsbach (1902)
Bild
I stort sett identiska med föregående klass. Största skillnaderna var ett mer koncentrerat pansarskydd.

Fem fartyg: Wittelsbach, Wettin (bägge skrotade 1920), Zahringen (sänkt som blockad 1945), Schwaben, Mecklenburg (båda skrotade 1921).

Data: se ovan dock ej datum.

SMS Braunschweig (1901)
SMS Deutschland (1903)

Bild

Schleswig-Holstein (Deutschland-klassen) som skolfartyg under mellankrigstiden.

Nu hade flottbesluten (se föregående inlägg) hunnit slå igenom både vad gäller konstruktion, bygge och antal. De tyska fartygen började matcha både brittiska och franska. De nämnda klasserna (5+5 fartyg) var i stort sett identiska.

Tittar man enbart på siffror (nedan) kan de förefalla svaga, men det tyska artilleriet var snabbare och exaktare än sina internationella motsvarigheter. Likaså var det tyska pansaret ansett som överlägset sina konkurrenters (notera i tidigare inlägg hur britter köpte tyskt pansar). De här klasserna var också de första som fullt ut satsade på torpeder med inte mindre än sex (undervattens)tuber – varav en på vardera sidan kunde skjuta bredsides.

Samtliga togs i tjänst efter det att brittiska Dreadnought var klar. Tyskland hann helt enkelt inte med.

Ett av dessa fartyg, Schleswig-Holstein, blev sedermera berömt för att skjuta de första skotten i – andra världskriget.

Braunschweig-klassen (fem fartyg): Braunschweig (skrot 1932), Elsass (skrot 1936), Hessen (skrot ca 1960 (!)), Preussen, Lothringen (båda skrot 1931).

Deutschland-klassen (fem fartyg): Deutschland (skrot 1922), Pommern (sänkt Skagerrakslaget 1916), Hannover (skrotad 1944), Schlesien (självsänkt maj 1945), Schleswig-Holstein (sänkt av brittiskt flyg 1944)

Land: Tyskland
Klass: Braunschweig, Deutschland
(Följande siffror gäller Deutschland)
Deplacement, standard: 13.190
Deplacement, fullt rustad: 13.220 ton
Längd: ca 127,6 m
Bredd: ca 22,2 m
Djupgående: ca 8,23 m
Besättning: 745
Maskineri: trippelexpansionspannor, trippla propellrar, 20.000 axelhk
Hastighet: 18 knop
Aktionsradie
Beställd år: 1901
Kölsträckt år: mars
Sjösatt år: 1906
Huvudbestyckning: 4 (2x2) 28 cm
Sekundär bestyckning: 14 (14x1) 15,5 cm, 20 8,8 cm, 6 torpedtuber
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Grundfakta: Sjöstridskrafter under Det Stora Kriget

Inlägg av AndersB » 25 mar 2008 13:40

FRANKRIKE -- EN BAKGRUND

Som vi läst ovan hade Storbritannien decennierna före och efter sekelskiftet globala intressen som bl.a. tog sig uttryck i deras ”two-fleet-navy” – alltså att ha en flotta som på vilka två oceaner som helst samtidigt skulle kunna slå vilken som helst fiendeflotta.

Tyskland hade samtidigt vaknat till liv men begränsade sina ambitioner till hemmavattnen (trots att man då, vid sekelskiftet, hade kolonier i både Afrika och Stilla havet).

Som jag kommer till: Italien reducerade sina intressen till Medelhavet, USA var protektionistiskt och ville helst inte alls vara med, Japan hade fullt upp med Ryssland och andra stormakter – Spanien, Brasilien, Argentina, Chile m fl – var också lokala.

Men Frankrike var alltså jämsides med U.K. den enda stormakten med globala ambitioner. Då hade Frankrike egna intressen på samtliga kontinenter:

- Nordamerika (Kanada, fr a Quebec)
- Sydamerika (Guiyana m fl länder)
- Afrika (speciellt i norr)
- Sydostasien (nuvarande Vietnam m.m.)
- Stilla havet (atoller lite här och där)

”Konkurrenter” eller vad vi skall kalla det var U.K. överallt, Italien vad gäller nord-Afrika, Tyskland vad gäller norra Stilla havet, Spanien möjligen vad gäller nordöstra Sydamerika. Förutom att man före avtalet med U.K. måste bevaka hemmavattnen mot både dem och det nyvakna Tyskland för att inte tala om Italien i syd.

Men fransmännen hade varken Storbritanniens ekonomiska muskler eller Tysklands beslutsamhet. Vad göra?

Vad gäller slagskepp satsade man på den typiska franska egenheten ”teknisk innovation”. Det hade börjat bra med ”Gloire” (som var före britternas ”Warrior” i sjön men senare i tjänst) och stapelläggandet av något som triggade britterna till ”Dreadnought”. Tanken var färre fartyg men bättre. Snabbare, mer noggrann eldledning, högre eldhastighet, effektivare granater. Tanken var god men utfallet uselt: för en gångs skull misslyckades man på varenda punkt. Tills WW2-fartygen gick i vattnet på 30-talet hade inte ett enda franskt slagfartyg överlevt ens en kvart mot en brittisk eller tysk (för att inte tala om japansk eller amerikansk) motståndare. Praktiskt taget samtliga franska slagfartyg utkämpade under alla tider sina slag från ankarplatser – eller inte alls.

Fransmännen slogs från underläge -- men de hade sin ära att försvara. Vilket, som vi skall se, inte är det sämsta.
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
Oddball
Vicekorpral
Vicekorpral
Inlägg: 97
Blev medlem: 08 jan 2013 22:58
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Luftvärnet
Intresse: Andra världskriget
Kontakt:

Inlägg av Oddball » 09 jan 2013 21:59

SMS Wiesbaden
Bild
Land:Tyskland
Typ:Lätt kryssare
Klass:Wiesbaden
Deplacement, standard:5,180 t
Deplacement, fullt rustad:6,601 t
Längd:145.3 m
Bredd:13.9 m
Djupgående:5.76 m
Besättning:17 officers 457 enlisted
Maskineri:10 coal-fired + 2 oil-fired boilers two steam turbines 31,000 hp (23,100 kW)
Hastighet:27.5 knots
Aktionsradie:4,800 Nm at 12 kn
Beställd år:1913
Kölsträckt år:
Sjösatt år:20 January 1915 and completed August 1915
Huvudbestyckning:8 × 15 cm SK L/45 guns
Sekundär bestyckning: 2 × 8.8 cm SK L/45 guns, 4 × 50 cm (20 in) torpedo tubes, 120 mines


Båten var bara med om ett slag....Slaget om Jylland (Skagerak)
och sänks 1 Juni 1916 (01:45 - 02:45) (1 man överlever)

men denna mannen som omkommer är lite intressant
han mönstar så sent som April 1916 !
Bild
hans namn är Johann Wilhelm Kinau, han är poet/författare

och skriver under Psedonymen Gorch Foch

kroppen flyter iland på Väderöbod i Bohuslän, och han begravs på Stensholmen utanför Fjällbacka
många krigsgravar flyttades senare till Kviberg i Göteborg, men familjen Kinau önskade att han skulle få
ligga kvar och det gör han än idag
Bild

Tyska Marinen har döpt sitt skolskepp efter nationalskalden
Bild



http://en.wikipedia.org/wiki/SMS_Wiesbaden
http://en.wikipedia.org/wiki/Gorch_Fock_%28author%29
http://soldatenglueck.de/2008/08/02/393 ... orch-fock/
http://www.kajakrapporten.se/paddlingss ... argard_06/

Skriv svar

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 3 och 0 gäster