Livgardet i Kungsängen

[Admin]

Jag var på föreståndarutbildning i hantering av ammunition igår på Livgardet i Kungsängen. Ganska fascinerande att stöta på fullt utrustad militärpolis och soldater nyss hemkomna från utlandet. Jag vet inte hur mycket av det jag såg som jag får uttala mig om, förmodligen ingenting så jag väljer att inte göra det, men undrar om någon här gjort sin värnplikt i Kungsängen och som kan berätta lite om utbildningen där? Jag har själv aldrig haft nöjet att göra lumpen. Meningen var att jag skulle rycka in som "Kryptör" i Boden. En ganska lång värnplikt på 13-14 månader har jag för mig, men det blev aldrig av då jag skadade mig rätt allvarligt i handen precis innan (hand genom glasruta vilket medförde kapade senor och nerver).

[AndersB]

Svea Livgarde... är det inte det som numera kallas mest "infanteriregementet" i singularis, bestämd form -- därmed antydande att de är det enda återstående?

På den gamla tiden fanns ju regementen i stort sett överallt. De kunde enkelt delas in i två grupper: livregementen och landskapsregementen. (Nu pratar vi alltså infanteri, kavalleri, artilleri och andra "klassiska" truppslag). De skiljde sig åt på tre sätt:

- Livregementena hade Hans Majestät Konungen (versalerna är min spark åt monarkin) som chef. Översten var reducerad till "sekundchef".

- Officerskårerna ansåg därför att de stod lite knugen (medveten felstavning) närmare än alla andra officerare och alltså var lite finare de också.

- Livregementena var de enda som i sitt förbandstecken hade tre kronor. Se min avatar, som kommer från I3, Svea Livgardes Grenadjärer (Örebro, nedlagt som de flesta andra, det var förresten också ett vanligt sketet infanteriregemente).

För övrigt fanns ingen skillnad. I1 utbildade skyttesoldater som alla andra, oavsett om dessa andra lumpade i Borås, Falun eller Sollefteå. Elitstyrkor, eller vad man skall kalla det, typ K3 (2?) i Karlsborg idag, var inte påtänkta. Vissa försökte förstås, som fallskärmsjägarna i just Karlsborg, eller andra jägarförband (I5 Östersund inte att förakta på sin tid).

Även bland föräldrar till 50-talister (min generation) fanns faktiskt en rest av detta majestätiska tänkande. Alltså att det var "finare" för grabben och därmed familjen att göra lumpen på ett livregemente än på det som låg närmast. Lite patetiskt kan tyckas -- en AK4 var ju en AK4 oavsett från vilket tygförråd du kvitterat ut den.

Vad I1 / infanteriregementet / Svea Livgarde eller vad de kan tänkas heta har för uppgift idag har jag ingen aning om.

[Admin]

Tack för informationen.

[Studierektorn]

Livregementets grenadjärer hette I3, I3,K1,K3 är syster regementen, de har samma härstamning.

I1 och K1 är numera ihopslaget och kallas enbart Livgardet

[Krook]

Livgardet är ett stort förband som utbildar i många olika riktningar.

Gardesbataljonen för traditionerna från I1 vidare och de utbildar Skytteförband/Mekskytteförband (6.komp), Skytte/Högvaktsförband (Livkomp) och Stab/Tross (8.komp). Det sistnämnda kompaniet växlar mellan bataljonerna.

Dragonbataljonen för traditionerna från K1 vidare och utbildar: MP (Livskvadron), Säkerhetförband till Säkbat (2.skvadron), Beriden högvakt (4.skvadron) och Stab/Tross (5.skv). Den sistnämnda skvadronen blir växelvis 8.komp.

Internationella utbildningsenheten IntUtbE utbildar förband till Utlandsstyrkan

SWEDINT genomför kurser och övningar för internationell personal (inte Utlandsstyrkan)

Försvarsmaktens Hundtjänstenhet är ansvarig för Hundtjänsten i Försvarsmakten.

Försvarets musikcentrum.

Livgardesgruppen, Dalregementsgruppen och Gävleborgsgruppen ansvarar för utbildning av Hemvärnet i respektive område.

Livgardet (LG) har sin huvudgrupperingsplats på Granhammar utanför Kungsängen men har kvar Kavallerikasernen inne på Lidingövägen. Där bedrivs ridutbildning och Högvaktsutb, mm.

[Profossen]

Översten var reducerad till "sekundchef".

Om du med "Översten" menar det vi idag kallar regementschef, är det så att den personen
hade befattningen ställförträdande regementschef. D.v.s han kom på andra plats.
Jämför med det maritima uttrycket "sekond", som är ställföreträdande fartygschef.
Uttrycket kommer från engelskans "second", vilket betyder "andra" (plats), "ställföreträdare" alt. "vikarie".
Konungen var även chef för Livkompaniet. När han inte kunde vara vid kompaniet,
så disponerade ställföreträdaren manskapet för att bedriva övningar.
Av denna anledning tituleras fortfarande chefen Livkompaniet för "Disponenten".

[AndersB]

På mer eller mindre alla regementen inom I och K fanns ett s.k. livkompani. I praktiken var det där plutonbefälseleverna fick sina första duvningar. Namnet härkommer just från att de skulle vara disponibla för majestätet utan att han skulle behöva fråga andra om lov, och rent tekniskt var han alltså chef för det kompaniet på alla regementen.

I praktiken var de ju som vilket kompani som helst, om än -- med tanke på beväringarna -- kanske lite elitinriktat.

Själv tycker sådant här är ganska gulligt.

[Lansen]

- Officerskårerna ansåg därför att de stod lite knugen (medveten felstavning) närmare än alla andra officerare och alltså var lite finare de också.

Jag tycker mig minnas att jag läst att det har varit en förhållandevis hög andel officerare med adligt påbrå vid livregementen, kan det stämma?

[AndersB]

Utan att veta och utan att ha kollat: synnerligen troligt.

På den gamla goda tiden rekryterades officerare huvudsakligen ur lantadeln, markägarna. Historiska skäl. Förstfödde ärvde fidekommisset, de andra kunde välja mellan att bli officer eller präst. Samtidigt, åtminstone långt in på 1800-talet, stipulerades att vissa statliga tjänster endast fick innehas av adel. Vilket skapade ett behov av mer adel, s k knapadel, men det är en annan historia.

Men som skrivits ovan: av outgrundliga skäl ansågs livregementena lite "förmer" och detta långt efter det att de i praktiken förlorat sin previligierade ställning.