Hur små kan de svenska förbanden bli?

Här diskuteras allt som berör den svenska försvarsmakten, värnplikt och utlandstjänst.
Skriv svar
Amund
Menig
Menig
Inlägg: 76
Blev medlem: 11 maj 2009 20:30
Från: Västerbotten
Militär Grundutb: Kustartilleriet
Kontakt:

Hur små kan de svenska förbanden bli?

Inlägg av Amund » 19 maj 2009 08:27

Jag har inga stora kunskaper i vapen och krigföring av idag och därför ställer jag denna fråga eftersom det här finns mycket kunskap samlad. Jag kan minnas fel men ungefär så här är min minnesbild av den svenska försvarsdebatten sen 70-talet..

När jag var barn talades det om antalet divisioner som Sverige kunde ställa upp vid en allmän mobilisering. Jag har för mig att det handlade om ca 15-18 st. Sedan under 80-talet vill jag minnas att det pratades om antal brigader Sverige behövde för att klara sin uppgift. På 90-talet handlade det om antalet insatsberedda bataljoner. Nu pratar försvarsministern om antal "kompanier" i samband med försvaret av konungariket Sverige. Vad kommer försvarsbeslutet om 5-10 år att innebära? Kanske ett fullt mobiliserat militärområde som övre Norrland består av en förstärkt pluton?

Skämt åsido, är verkligen förutsättningarna så annorlunda idag att massarméernas tid helt är förbi. Jag är medveten om att det idag handlar så mycket mer om teknik och rörlighet men ställer mig ändå frågande till hur landet skall försvaras helt utan den klassiska totalmobiliseringen. Vore tacksam om någon kunde klargöra detta lite närmare.
Senast redigerad av 1 Amund, redigerad totalt 19 gånger.

Användarvisningsbild
Svensson
Löjtnant
Löjtnant
Inlägg: 1212
Blev medlem: 12 jan 2008 09:43
Från: Västernorrland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Generellt intresse
Kontakt:

Inlägg av Svensson » 19 maj 2009 08:32

Sverige har som mest haft tio divisioner ("fördelningar"), typ från 1945 och framåt. Så "15-18 divisioner" har vi aldrig kunnat mobilisera; det måste ha varit BRIGADER som avsetts. Under höjdpunkten på 80-talet hade vi väl bortåt 25-30, varav 15-20 var av god klass.

Brigader som bas i organisationen infördes för övrigt av C. A. Ehrensvärd på 50-talet. Han var arméchef då.

Att vi idag blott talar om bataljoner och kompanier säger sig självt. Men högt räknat torde vi väl komma upp i fem brigader om vi finge mobilisera ostört.

Annars är nog massarméernas tid förbi. Mindre och vassare är och förblir ledord. Visst behövs reserver, men att smart sätta in eldkraften där den behövs istället för att vara överallt och ingenstans, det är dagens melodi.

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1537
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland
Kontakt:

Re: Hur små kan de svenska förbanden bli?

Inlägg av AndersB » 19 maj 2009 10:54

Som Svensson mycket riktigt skriver, några "divisioner" har aldrig förekommit i den svenska armén. (Flottan håller sig fortfande med divisioner, men det är en helt annan sak.) Skälet var detsamma då som nu, nämligen att de svenska förbanden förväntades kunna strida tämligen självständigt. Alltså måste en mindre enhet fortfarande innehålla de flesta om inte alla vapenslag - infanteri, kavalleri (spaning), artilleri, träng etc. Dessa sammanfördes till "fördelningar" som iofs kunde jämföras med divisions styrka men vaar betydligt mer all-round.

Dessa delades sedan i brigader om ca 5.000 man - formidabla motståndare för vilken anfallande division som helst just pga deras självständighet, flexibilitet och grad av självförsörjning.

När det gäller beteckningar som "kompani" skall man inte förvillas av dåtida sammansättning jämfört med dagens. Ett standard infanterikompani på "den gamla goda tiden" var 150 - 180 man sådär med 180 AK4 sådär, några k-pistar och pistoler samt tre fyra pv-kanoner plus ett antal granatgevär, punkt slut. Lite pansarvärn, en kokgrupp och några sjukvårdare, men sedan tog det slut. (3 skytteplutoner, en trosspluton, en pv-pluton, vardera á ca fyra grupper á åtta man = 32 man, plus stab.) (Notera att även infanteriet hade för tiden osedvanligt kraftigt personburet pansarvärn!)

Vad dagens kompani har för beväpning och taktik vet jag inte, men jag skulle tro att de är tiodubbelt effektivare. Således är det ointressant att tala om antal gubbar per enhet med undantag för en synpunkt. Om nu varje gubbe är tiodubbelt effektivare och alltså bara förekommer i tiondelen så många exemplar, blir varje förlust av en slik gubbe en tiodubbelt så stor förlust.

Det finns ytterligare en aspekt: som det heter: för att behärska ett land måste du behärska landskapet. Vilket kräver folk.

Minnesbild: när det svenska försvaret var som störst, vilket var på tidigt 70-tal, hade flygvapnet ungefär 600 plan, flottan runt 100 stridsfartyg, armén mobiliserade totalt 600.000 man - till vilket kom världens kanske effektivaste kustartilleri och ett hemvärn på runt 150.000 man.
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Amund
Menig
Menig
Inlägg: 76
Blev medlem: 11 maj 2009 20:30
Från: Västerbotten
Militär Grundutb: Kustartilleriet
Kontakt:

Re: Hur små kan de svenska förbanden bli?

Inlägg av Amund » 19 maj 2009 19:45

Jag tackar för de utmärkta svaren men har ändå en del följdfrågor. Om nu Sverige har så mycket mindre men effektivare personal, gäller det då även våra presumtiva fiender? Då borde detta även förändra den klassiska bilden av en (lång) frontlinje som måste hållas bemannad och stridsberedd eller har modern signalspaning och kvalificerat underrättelsearbete rationaliserat bort detta. Är i så fall vissa skeenden som fanns under andra världskriget såsom t.ex stora överraskningsanfall eller kraftiga artillerikoncentrationer mot fientliga försvarslinjer förlegade?

Kan det vara så att det moderna kriget inte blir så annorlunda som vi trott? USA hade behövt betydligt fler män i Vietnam än man hade om man skulle ha genomfört en offensiv mot Ho chi min leden trots sin totala kvalitativa överlägsenhet.

På ett sätt liknar det moderna försvaret mera en högteknologisk gerilla än en klassisk armé vilken självklart kan vara nog så svår att besegra, men jag fruktar ändå att högteknologin ibland tas som intäkt för att skära ned i försvarsbudgeten. Det finns ju heller ingen garanti att vår teknologi är bättre än fiendens när/om kriget kommer.

Förresten, hur många man skulle mobiliseras idag vid ett allvarligt krigshot?

Användarvisningsbild
JaCke
Major
Major
Inlägg: 1873
Blev medlem: 29 apr 2005 15:39
Från: Finland
Militär Grundutb: Frisedel
Intresse: Generellt intresse
Ort: Södermanland
Kontakt:

Re: Hur små kan de svenska förbanden bli?

Inlägg av JaCke » 19 maj 2009 22:15

Man pratar väl om 30 000 man, och det inom ett år. Högteknologi till trots, jag är ändå tveksam.

Användarvisningsbild
Svensson
Löjtnant
Löjtnant
Inlägg: 1212
Blev medlem: 12 jan 2008 09:43
Från: Västernorrland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Generellt intresse
Kontakt:

Re: Hur små kan de svenska förbanden bli?

Inlägg av Svensson » 20 maj 2009 08:36

Visst har vi problem. Men att ställa om från en 800 000-mannaarmé till en på 30 000 är inte snutet ur näsan. Med den anställningstrygghet vi har idag går en massa övertaliga officerare kvar och lyfter papper, skriver avhandlingar osv även om de borde ha bytt jobb för länge sen.

Det är detta som kostar pengar. Vi kan inte som England och Finland gå direkt från en organisation med 50 000 man med halvlåg teknikstandard och modernisera, göra en "informationsålderns armé" så där rakt av, MED (i stort) SAMMA NUMERÄR. Vi måste dra ner, ställa om, dras med ballast i form av onödiga offar osv.

Skulle fienden anfalla idag skulle vi antagligen sitta i sjön. Högst en à två bataljoner torde kunna mobiliseras.

Men någon "gerillaarmé" planeras inte. Svensk armé ska vara en reguljär armé som kan strida på jägarvis, så som även kalla krigsarmén skulle göra: skogsstrid/ödemark, tält istället för huskvarter osv. Underhåll och understöd måste vara organiserat på förhand; inget gerillatrams, det går aldrig, inte primärt.
This is the astral war and your soul is the battlefield.

Amund
Menig
Menig
Inlägg: 76
Blev medlem: 11 maj 2009 20:30
Från: Västerbotten
Militär Grundutb: Kustartilleriet
Kontakt:

Re: Hur små kan de svenska förbanden bli?

Inlägg av Amund » 21 maj 2009 16:21

Jag tror jag börjar förstå hur landet ligger men jag ifrågasätter att det moderna försvaret avsagt sig en mycket viktig faktor i krig. Nämligen en befolkning som sluter upp och villigt kämpar mot en angripare som orättfärdigt angripit vårt land, inte att vi sitter och väntar på att proffsen med sin teknologi ska fixa allt. Genom historien har ju relativt dåligt beväpnade och tränade soldater bitit ifrån sig bra om försvarsviljan har funnits, Finland under vinterkriget, Nordvietnam och FNL, och även Afghanerna under 80-talet är några exempel på hur motivationen segrat över "högteknologin. Å andra sidan är ju omotiverade soldater inte mycket att ha, men om ett potentiellt krig inte har ett genuint folkligt stöd så är det väl inte meningen att vi ska kriga heller.

apersson850
Aspirant
Aspirant
Inlägg: 2
Blev medlem: 23 maj 2009 00:08
Från: Skåne
Militär Grundutb: Pansar
Intresse: Andra världskriget
Kontakt:

Re: Hur små kan de svenska förbanden bli?

Inlägg av apersson850 » 23 maj 2009 00:45

Dagens underrättelsemiljö omöjliggör operationer i stil med att rada upp tre miljoner man längs ryska gränsen och kalla det en överraskning.

Å andra sidan kan även bataljonsstora styrkor ställa till med en hel del. Då anfallaren har initiativet och alltså får välja var han ska slå till, gäller det att försvararen har tillräckligt stora styrkor för att ha ändamålsenliga styrkor i närheten av det område som fienden anfaller, tills en styrkeuppbyggnad som tillåter motanfall hinner göras. Att ha två bataljoner av två stående i Skåne när anfallet kommer över Torne älv lär inte göra stor nytta.

Men nu som alltid är försvaret resultatet av den billigaste lösningen som tillräckligt många kan tänka sig att leva med. Så länge vi får vara ifred går det förstås utmärkt.

Skriv svar

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst