Vilken bok läser ni just nu?

Här diskuteras filmer, dokumentärer, serier, spel, böcker, tidskrifter och hemsidor med anknytning till militärhistoria.
Kategoriregler
Du använder väl "spoilertaggen"
Spoiler:
när du nämner slut och viktiga händelser i filmer och serier?
Skriv svar
Användarvisningsbild
Horrocks
Regementsförvaltare
Regementsförvaltare
Inlägg: 744
Blev medlem: 30 jan 2010 01:21
Från: Stockholm
Militär Grundutb: Ingenjör
Intresse: Generellt intresse

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Horrocks » 05 jan 2017 10:23

Sea Wolves av Tim Clayton
51yh3gmh-fL._SX318_BO1,204,203,200_.jpg
51yh3gmh-fL._SX318_BO1,204,203,200_.jpg (46.08 KiB) Visad 666 gånger
Den brittiska ubåtsflottan har en ganska undanskymd roll i historieskrivningen. Delvis naturligt då den hade inte riktigt samma strategiska betydelse som sina tyska motsvarighet, men kanske också pga att den var illa sedd i den tradionstyngda brittiska flottan, åtminstone innan 2VK.

Tim Clayton har försökt ge den en viss upprättelse och har skrivit en någorlunda kronologisk beskrivning om brittiska ubåtsvapnet utveckling under mellankrigstiden och under 2VK och kombinerar detta med med vittnesskildringar från enskilda flottister och officerare baserat på brev och intervjuer.

Efter 1VK försökte britterna få ubåtar förbjudna som vapen tillsammans med stridsgas, men misslyckades och tvingades lite motvilligt att utveckla sitt ubåtsvapen. Misstron mot ubåtar kvarstod dock och hade låg status inom flottan. De utvecklade dock en stark kåranda och många var frivilliga, åtmintone i början – senare kommenderades nästan hela årskullar med sjöofficerare. Lönen var god, nästan den dubbla jämfört med tjänstgöring på ytfartyg. Många lockades också av att den formella disciplinen var mindre hård och det fanns en mer informell relation mellan befäl och besättning ombord än vad som var vanlig i flottan i övrigt. Riskerna var dock stora - även i fredstid under 1920- och 1930-talen förlorade britterna i snitt en sänkt ubåt per år pga olyckor under träning och rutinpatrulleringar. Under 2VK förlorades ett 80-tal ubåtar totalt, dvs 1/3 av styrkan.

När kriget kom var det en något ojämn styrka som gick i krig. Sett till sjömansskap och stridsförmåga var man hyfsat vältränade, men oviljan att genomföra realistiska övningar före kriget fick konskevenser både för ubåtsflottan själv liksom för ytflottans förmåga att hantera tyska ubåtar.

I kriget mot Tyskland hade inte de brittiska ubåtarna så stor strategisk betydelse – möjligheterna att bedriva effektivt ubåtskrig mot t ex malmtransporterna från Sverige var begränsade trots att ambitionerna fanns. I Stilla havet hade man sedan tidigt 1930-tal förberett sig för ett framtida krig mot Japan. Lämpliga ubåtar och välutbildad personal fanns på plats, men när Weihaiwei, Hong Kong och Singapore tidigt förlorades begränsades möjligheterna även där. Istället blev det Medelhavet som blev de brittiska ubåtarnas viktigaste krigsskådeplats och det är också här som Clayton lägger bokens tyngdpunkt även om ett kaptiel ägnas åt Nordsjön och Norge, liksom ett kapitel åt anfallet mot Tirpitz m h a X-crafts.

Bäst blir det när dramatiska händelser beskrivs ur enskilda personers berättelser, såsom hur maskinisten John Capes lyckas rädda sig som enda överlevande när ubåten Perseus går på en mina och sjunker i Medelhavet. Eller när samma händelse såsom sänkningen av italienska fartyg beskrivs både ur ur den brittiska ubåtskaptenens och italienska ubåtsjaktens perspektiv. Vittnesskildringar inifrån ubåtar som utsätts för sjunkbombsanfall är dramatiska och spännande även i bokform.

Det enda som jag saknar är utvärdering och analys av kvaliteten på själva vapnen – t ex hur stod sig brittiska ubåtar mot tyska rent tekniskt. Annars är det en tämligen komplett bok om alltfrån befälhavarna på olika nivåer (t ex Max Hortons betydelse när han tillträdde som chef), besättningarna, moralen, vardagslivet ombord och i hamn, strategier och taktik (sänkning av lastfartyg prioriterades som mål framför krigsfartyg pss som tyskarna gjorde) , framgångar (efter en skakig början sänkte man så småningom stort antal italienska fartyg) och bakslag (höga förluster, framför allt när man försökte använda sina större oceangående ubåtar i Medelhavet), mm. Har man minsta lilla intresse för ämnet så är den här boken nästan ett måste. Clayton lyckas dyka djupt i ämnet utan att bli långrandig.
Everyone's a pacifist between wars. It's like being a vegetarian between meals.

Användarvisningsbild
Leningrad
Regementsförvaltare
Regementsförvaltare
Inlägg: 680
Blev medlem: 18 sep 2011 17:59
Kön: Man
Från: Värmland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Andra världskriget
Kontakt:

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Leningrad » 22 jan 2017 13:14

Ley.jpg
Ley.jpg (37.03 KiB) Visad 653 gånger
Robert Ley är en potentat som hamnat i skymundan och som egentligen förtjänar mer historisk uppmärksamhet än vad han fått. Som ledare för Deutsche Arbeitsfront, DAF, hade han en maktbas som absolut inte ska underskattas. Ley var en tidig förkämpe och nationalist som attraherades av Hitlers idéer om ett nationellt uppvaknande under hakkorsets tecken. Han var en vulgär agitator som inte drog sig för att använda våld, ja, han var en klassisk nazistisk bråkstake, inte alltid så taktiskt slipad, snarare arrogant, men han såg till att synas och uppmärksammas, och som sådan vann han Hitlers gunst. Han drogs med en hjärnskada som han ådragit sig under första världskriget och han stammade lite väl mycket för att tas på fullt allvar. Han var en rabiat och våldsam antisemit, suput och kvinnokarl ut i fingerspetsarna.

I mitten på tjugotalet blev han Gauleiter (lokal ledare) i det södra Rehnlandet men suktade efter mer makt men hölls tillbaka av Gregor Strasser som "styrde" partiet. När Strasser avskedades av Hitler 1931 blev Ley utsedd till chef för partiorganisationen men med mindre makt än föregångaren. På våren 1933 blev han av Hitler utsedd till ledare för den tyska arbetsfronten, DAF, en post som han höll ända till slutet. Som ledare för DAF försökte Ley samla på sig så mycket makt som möjligt och var ständigt i konflikt med andra makthungriga ledare. I synnerhet Hjalmar Schacht, ekonomiminister, Franz Seldte, arbetsminister, Rudolf Hess och Martin Bormann. Ley blev även föremål för klagomål från andra ledare men Hitler höll honom under sina vingar på ett sätt som han ofta gjorde med s.k. alte kämpfer. Efter kriget arresterades han och när han i oktober 1945 konfronterades med åtalspunkterna (som en huvudmisstänkt vid Nürnbergrättegången) begick han som oförbätterlig och övertygad nazist självmord.

Allt detta tar författaren upp, men nej, boken är snårig och mer en genomgång av DAF än en biografi av Ley. Som läsare hade jag gärna önskat att författaren berättat mer om Leys privatliv och Kdf (Kraft Durch Freude), den gren inom DAF som är mest känd. Men dessa behandlas mest i förbifarten och tyngdpunkten ligger istället på Leys maktkamper, intriger och juridiska villovägar som är svåra att följa. Detta är synd eftersom Ley är en intressant person och jag hade önskat att författaren hade hittat en balans mellan detta, nu blir det många gånger svårt och rent ut sagt jobbigt och krångligt att hänga med vad som sagts och gjorts. Hade också önskat att författaren lagt ner mer tid och kraft på krigsåren och arresteringen, men boken har istället svårt att lämna trettiotalet och så fort det känns som att trettiotalet är avklarat tar det istället omtag, vilket gör att boken många gånger står och stampar.
I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am

Sonderling
Korpral
Korpral
Inlägg: 199
Blev medlem: 19 jul 2013 07:33
Kön: Man
Från: Stockholm
Militär Grundutb: Annat
Intresse: Andra världskriget

Re:

Inlägg av Sonderling » 05 feb 2017 16:36

Horrocks skrev:Håller på och avslutar Hitlers första krig av Thomas Weber. Egentligen var jag lite skeptisk innan jag läste denna, men har ändrat uppfattning. Misstänkte först att det kunde vara något i samma stil som alla dessa "Hitlers sekreterare/chaufför/livvakt/betjänt/etc"- böcker, men i det här fallet tycker jag att det rör sig om en mer relevant aspekt kring myten om Hitler - hans tjänstgöring under 1VK. Han själv lyfte fram sin erfarenhet under 1VK som en viktig del av sitt politiska uppvaknande och refererade gärna till sin personliga fronterfarenhet i samband med militära beslut.

Jag är normalt lite skeptisk till de biografier om diktatorer där författaren alltför angeläget försöker nedvärdera och leta mer eller mindre relevanta personliga brister hos personen i fråga - många onda män är tyvärr både begåvade och intelligenta. Men jag tycker Weber lyckas montera ner nazisternas propagandabild av Hitler som krigshjälte och frontkämpe på ett ovanligt välunderbyggt och trovärdigt sätt. Han verkar ha grävt ordentligt i arkiven och kan visa rätt väl att Hitlers tjänst som regementsordonnans i praktiken innebar att han hade en av de mindre farliga tjänsterna, normalt ett par kilometer från fronten. Ytterst sällan ska han behövt ta sig ut till skyttegravarna utan normalt rörde han sig mellan regementsstaben och bataljonsstaberna.

Ett plus är också att Weber inte bara fokuserar på Hitler utan också lyckas med en utmärkt skildring av ett ganska ordinärt tyskt förband under 1VK, dess vedermödor, uppoffringar, disciplinproblem, befäl, relation till civilbefolkningen och prestationer (och ibland avsaknad av dessa). Tyvärr har Weber en viss tendens till att upprepa sig och återbevisa sina teser, vilket blir lite tjatigt, men som helhet kan jag rekommendera den starkt.
Håller också på och avslutar denna bok. Den var bättre än jag trodde i och med att det mycket är en skildring över livet i ett VK1 regemente som berättelse om Hitlers första krig.
En liten detalj men nytt för mig var upplysningen om att "Tyska" soldater i reserv regementet hade skärmmössor och inte pickel huva och då misstogs för Tommies i krigets inlednings skede.

Sonderling

Användarvisningsbild
Leningrad
Regementsförvaltare
Regementsförvaltare
Inlägg: 680
Blev medlem: 18 sep 2011 17:59
Kön: Man
Från: Värmland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Andra världskriget
Kontakt:

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Leningrad » 06 feb 2017 11:25

Tirpitz.jpg
Tirpitz.jpg (35.27 KiB) Visad 637 gånger
Tamelander och Zetterling brukar inte göra mig besviken och det gjorde de inte denna gång heller. I denna bok går de igenom konvojerna som försörjde Sovjetunionen med krigsmaterial och som gick över Norra ishavet till Murmansk och Archangelsk. Konvojer som på förhand hotades av Tirpitz men av detta blev det egentligen ingenting. Hoten kom istället från Luftwaffe och ubåtarna. Därför kan man säga att boken är tvåspårig där det ena spåret följer konvojerna och det andra spåret följer Tirpitz. Författarna beskriver konvojernas syfte, utformning och betydelse för den sovjetiska krigsinsatsen. Tirpitz däremot har det skrivits spaltmeter om men ändå är det är kapitlen om henne som är bokens behållning. Britterna följde i stort sett varje knop hon tog och var mer eller mindre besatta av att skada/sänka henne, vare sig det var från luften eller från under ytan. Den brittiska miniubåtsattacken i september 1943 när Tirpitz låg i Kåfjorden är lika väldokumenterad som Tirpitz själv, mindre känd är den tänkta attacken under 1942 som gick under namnet Operation Title. Under denna operation var det tänkt att Tirpitz skulle attackeras med små farkoster (mänskliga torpeder) som skulle smyga sig på henne när hon låg för ankar i Faettenfjord utanför Trondheim. Olyckligt väderomslag gjorde att sprängladdningarna som skulle placeras under Tirpitz gick förlorade strax innan själva attacken skulle äga rum. Konsekvensen blev att operationen fick avbrytas. Ett mycket intressant kapitel. Gillade också att författarna berättar om Operation Chariot, den brittiska attacken mot torrdockan i Saint Nazaire som 1942 förstördes i en brittisk kommandoräd. Detta gjorde att det inte fanns någon lämplig plats för Tirpitz utmed Atlantkusten där hon kunde repareras. I vilken utsträckning detta medförde att Tirpitz höll sig kvar i de norska fjordarna kan alltid diskuteras. Som andra böcker av författarna håller även denna ett bra tempo, kapitlen är så där lagom långa. Upplever också att detaljrikedomen är begränsad i jämförelse med andra böcker av författarna. Så ja, boken är klart läsvärd, men som andra böcker av författarna vänder den sig till en redan initierad krets.
I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am

Användarvisningsbild
Leningrad
Regementsförvaltare
Regementsförvaltare
Inlägg: 680
Blev medlem: 18 sep 2011 17:59
Kön: Man
Från: Värmland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Andra världskriget
Kontakt:

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Leningrad » 18 feb 2017 16:36

Belzec.jpg
Belzec.jpg (69.29 KiB) Visad 625 gånger
Belzec är ett litet samhälle i sydöstra Polen som gått till historien som det första förintelselägret som upprättades inom vad som senare kom att kallas för operation Reinhardt. Författaren går grundligt igenom alla möjliga aspekter av lägret, bakgrunden, bygget, syftet, fångarna, SS officerarna, vakterna, fångarna, deportationerna, utformningen, organisationen (både SS och fångarnas), avvecklingen och dess plats i historien. Belzec var till ytan det minsta av de tre lägren (de övriga var Sobibor och Treblinka) och det för eftervärlden kanske det minst kända av de tre. Under kriget var det dock annorlunda och kännedomen om lägret var större än vad vi kanske tror. Lägrets huvudsakliga uppgift var att mörda judar inom Lublin distriktet och Östra Galicien med Lublin, Krakow och Lwow som de största gettona vars judar mördades i lägret. Belzec låg vid en strategisk järnvägsknut och egentligen mitt i samhället vilket gjorde att utomstående oundvikligen kom i kontakt med lägret. Att tyskarna mördade judar i lägret var ingen välbevarad hemlighet, men hur judarna mördades var desto mindre känd. Spekulationer om att tyskarna använde gas, ström eller vakuumkammare cirkulerade runt.

Belzec var också det första av de tre lägren som avvecklades, inte pga. att alla de judar som lägret var tänkt att mörda var mördade utan mer för att lägret inte kunde expandera. Dess placering omintetgjorde en utökning av nya massgravar och var det huvudsakliga skälet till avvecklingen. Men det fanns ytterligare skäl som jag tidigare inte kände till, nämligen att ca 200 - 300 000 judar från Rumänien planerades att deporteras till Belzec. Detta kom dock aldrig att realiseras pga. politiska skäl. De judar som fanns kvar i främst Galicien och Krakow deporterades efter att Belzec avvecklats i december 1942 till Sobibor. Belzec kom att rivas av tyskarna och kropparna efter dryga 400 000 judar grävdes upp och kremerades. Efter kriget sökte sig skattsökare till Belzec i hopp om att finna guld eller andra värdesaker i de f.d. massgravarna. Belzec var också det enda lägret av de tre som fångarna inte gjorde uppror och därför var antalet överlevande få, vilket gjorde att kännedomen om lägret efter kriget var bristfällig och ofrånkomligen hamnade i den historiska periferin (glömskan). För den som vill gå på djupet så uppfyller boken det man kan önska sig, kapitlen är lagom långa och den fastnar inte i onödiga detaljer som gör det svårläst. Saknar dock en karta över lägret, hade som läsare varit enklare att följa med när författaren beskriver lägrets funktioner. Ett stort plus för att författaren ägnar ett kapitel åt efterkrigstidens förhållningssätt till lägret. Sammanfattningsvis kan man säga att vi egentligen vet ganska mycket om ett läger som vi trodde att vi visste ganska litet om.
I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am

Användarvisningsbild
AndersB
Kapten
Kapten
Inlägg: 1517
Blev medlem: 25 okt 2004 15:44
Kön: Man
Från: Västra Götaland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Ort: Västra Götaland

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av AndersB » 21 feb 2017 08:32

Förvisso vad det huvudsakligen av politiska skäl judarna från Rumänien inte kom iväg -- Rumänien var lika lite som Ungern eller Italien intresserade av någon slutlig lösning. Men det avgörande var faktiskt civilmotstånd. Saken var den, att inne i Rumänien skulle transporterna skötas av rumänska järnvägen på deras spår men delvis med tyska vagnar. Så beväpnade med säkerhets- och tekniska järnvägsreglementen obstruerade rumänska tjänstemän så till den grad att allt bara rann ut i sanden.
Ett försvar har vi för att i krigstid kunna försvara de ideal som i fredstid ger dig rätt att verka för försvarets avskaffande. Gösta Bohman.

Användarvisningsbild
Leningrad
Regementsförvaltare
Regementsförvaltare
Inlägg: 680
Blev medlem: 18 sep 2011 17:59
Kön: Man
Från: Värmland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Andra världskriget
Kontakt:

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Leningrad » 26 feb 2017 17:54

soldater.jpg
soldater.jpg (248.88 KiB) Visad 613 gånger
Den här boken var snudd på obehaglig att läsa, eller ja, det var den, kanske inte så mycket för våldtäkterna utan mer för det bemötande som våldtäktsoffren fick stå ut med efter kriget. Författarinnan redogör inte bara de för eftervärlden vida kända våldtäkterna som Röda armén gjorde sig skyldiga till utan också för vad våra hjältar från andra sidan Atlanten bidrog med när de befriade Västeuropa. Dessa våldtäkter var kanske inte lika många till antalet men de var många gånger lika brutala. Något som den i västvärlden traditionella historiebeskrivningen talat tyst om. Men boken fokus ligger mer på de våldtäkter som ägde rum efter kriget där de tyska kvinnorna många gånger sågs som villigt byte för att tillfredsställa soldaternas sexuella behov. Något som var betydligt mer vanligt än vad jag hade kunnat föreställa mig. Som våldtäktsoffer, oavsett om det var en ryss eller en amerikan som våldförde sig, var det mer eller omöjligt för kvinnorna att bevisa att de blivit våldtagna. Det fanns alltid en misstänksamhet mot kvinnorna om att de själva bar ett ansvar för att de blivit våldtagna och att de "indirekt" inbjudit till en sexuell relation som på sin höjd spårat ut lite grann, men våldtäkt, nej, det var det nog inte. Kvinnorna beskylldes också för att vara alltför lätta på foten och var det egentligen inte mer än rätt att en soldat som bjudit en tysk flicka på cigarett hade rätt till lite rajtantajtan. Känns det igen? hade inte våldtäkten kunnat undvikas om offret agerat annorlunda och inte varit så inbjudande? Ja, våldtäktsoffren hade det allt annat än lätt, inte sällan blev de utfrysta av både familj och vänner för att ha fraterniserat med utländska soldater. Hade de dessutom blivit gravida och bar på ett ryssbarn eller ett negerbarn var det ännu svårare. Möjligtvis var det lättare för en kvinna att bevisa en våldtäkt om hon blivit våldtagen av en neger, för det ansågs föga troligt att kvinna frivilligt skulle ha gått med på sex med en vilde. Någon ekonomisk ersättning var det heller inte tal om för de våldtagna, återigen var det svårt för en kvinna att bevisa att hon blivit våldtagen. Som kvinna förväntades du gå vidare och glömma det som varit och klarade de inte det så var det ju synd men inte så mycket man kunde göra. Som sagt, att ryssen var ett svin visste vi sedan tidigare, men nu vet vi att även jänkarn var det.
I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am

Sonderling
Korpral
Korpral
Inlägg: 199
Blev medlem: 19 jul 2013 07:33
Kön: Man
Från: Stockholm
Militär Grundutb: Annat
Intresse: Andra världskriget

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Sonderling » 27 feb 2017 20:47

Jag minns jag läste en recension av boken som fick mig att undra om det inte återigen var ett fall av retroaktivt moraliserande och en släng av den moderna antiamerikanismen. Bara omslaget får mig att undra om jag inte har rätt. Det är ju bara en GI och hans tyska tjej?
Nu var det ett tag sedan jag läste recensionen men fick hon inte fram siffrorna på antalet våldtagna kvinnor genom att räkna antalet utom äktenskapliga barn? Det kändes lite så där statistiskt säkert?

Sonderling

Användarvisningsbild
Trismegistus
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 2267
Blev medlem: 16 dec 2005 20:27
Från: Västmanland
Militär Grundutb: Luftvärnet
Intresse: Samlande
Ort: Västerås

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Trismegistus » 27 feb 2017 21:25

Jo, boken var på tapeten under förra året på DN eller SvD - minns också att jag läste en del om boken och dess statistik där.
Här varken citeras Wikipedia eller delas youtube-klipp. Endast primärkällor gäller.

Användarvisningsbild
Trismegistus
Hedersmedlem
Hedersmedlem
Inlägg: 2267
Blev medlem: 16 dec 2005 20:27
Från: Västmanland
Militär Grundutb: Luftvärnet
Intresse: Samlande
Ort: Västerås

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Trismegistus » 06 mar 2017 21:35

Har äntligen fått ge mig på en bok som jag letat efter i flera år och som jag slutligen fick importera ända från Sydamerika: Befreier fallen vom Himmel av Karl Radl, utgiven redan 1951 i Buenos Aires, Argentina.
Boken behandlar den tyska aktionen som slutade med fritagningen/hämtningen av Mussolini på Campo Imperatore @ Gran Sasso 1943 och är skriven av Skorzenys andreman Karl Radl, vilken levererar en både detaljerad och levande skildring av räden. Boken är så här långt betydligt bättre än Skorzenys egen skildring men är ändå inte helt oväntat vinklad till SS-styrkans favör framför det deltagande Luftwaffe-förbandet. Dock kanske den inte går att jämföra rakt av med Skorzenys version av det hela då hela denna bok på 230 sidor helt och hållet är dedikerad en händelse som i Skorzenys bok togs upp på ett par kapitel.
Radl_Befreier.JPG
Radl_Befreier.JPG (85.59 KiB) Visad 587 gånger
Här varken citeras Wikipedia eller delas youtube-klipp. Endast primärkällor gäller.

Sonderling
Korpral
Korpral
Inlägg: 199
Blev medlem: 19 jul 2013 07:33
Kön: Man
Från: Stockholm
Militär Grundutb: Annat
Intresse: Andra världskriget

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Sonderling » 12 mar 2017 08:27

Läste precis ut: En Tysk mans historia- av Sebastian Haffner

Mycket intressant om hur Nazismen tar över ett land och ens egen person. Den börjar ju redan 1914 ur ett barns perspektiv och fortsätter under Weimartiden. Vilket är för mig en okänd period i tysk historia så det var också intressant.
Synd att den slutar så abrupt.
Nu skulle jag vilja läsa en bok om någon som stannade kvar i Tyskland och genom led resten av det tusenåriga riket. Helst nån slacker typ som gör allt för att glida under nazisternas radar.

Sonderling

Användarvisningsbild
Leningrad
Regementsförvaltare
Regementsförvaltare
Inlägg: 680
Blev medlem: 18 sep 2011 17:59
Kön: Man
Från: Värmland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Andra världskriget
Kontakt:

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Leningrad » 14 mar 2017 14:05

Rosenberg.jpg
Rosenberg.jpg (41.92 KiB) Visad 575 gånger
Alfred Rosenberg, den nazistiske chefsideologen och författare till det teoretiserande sirapverket, Det tjugonde århundradets myt, var ingen som tillhörde det nazistiska toppskicket och därmed mindre känd för eftervärlden. Rosenberg var annars en av de tidiga apostlarna till Hitler och fanns med ända till slutet, dock i periferin. Rosenberg var en etnisk tysk från Estland som flyttade till Tyskland och blev Nationalist och en ut i fingerspetsarna rabiat antisemit som fann frälsning i Hitler och nationalsocialismen. Han var också en stark förespråkare av en begränsning, ja t.o.m., avveckling av kyrkans makt och inflytande. Något som han inte hymlar med i den nyss nämnda boken. Rosenberg var en teoretiker mer än en pragmatiker och det var som sådan han var värdefull för Hitler. Rosenbergs uppgift var att ideologisera det tyska folket, ja utbilda, det om ni så vill. Något som han absolut inte hade patent på utan var i ständig konflikt med bl.a. Josef Göbbels om rätten att utbilda folket.

Rosenberg var i likhet med Ribbentrop avskydd av flera andra nazistiska ledare som starkt ifrågasatte hans kompetens, men Hitler höll honom under sina vingar. Rosenberg kom också att leda Einsatzstab Reichleiter Rosenberg, en stab vars uppgift var att plundra Europa på böcker och konstskatter. Han blev också av Hitler 1941 utsedd till Riksminister för de ockuperade Östområdena, en post med ytterst begränsat inflytande där han ständigt var i konflikt med både civila ledare och SS. Rosenberg kom ändå i framförallt text att vara en stark förespråkare för en radikal lösning av judefrågan och var väl medveten om vad han bidrog med, även om han vid rättegången i Nürnberg försökte förminska sin roll och inflytande. Detta hjälpte föga och han dömdes till döden.

Boken är egentligen uppdelad i två delar. Det ena är en biografi över Rosenberg och den uppfyller mina förväntningar, alltid intressant att läsa om de mindre kända potentaterna. Det andra spåret Robert Kempner, en tysk jurist som arbetade inom det preussiska inrikesministeriet men som tvingades fly till USA. Han kom sedermera tillbaka till Tyskland och arbetade på åklagarsidan i Nürnbergrättegången. Sextio år senare blev han central person i återupptäckten av Rosenbergs dagbok som hade varit försvunnen sedan rättegången. Inte lika intressant som den andra delen, men överlag en läsvärd bok, även om jag hade önskat att författarna emellanåt hade kontrollerat vissa fakta.
I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am

Sonderling
Korpral
Korpral
Inlägg: 199
Blev medlem: 19 jul 2013 07:33
Kön: Man
Från: Stockholm
Militär Grundutb: Annat
Intresse: Andra världskriget

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Sonderling » 23 mar 2017 07:55

Läste precis ut 1947 av Elisabeth Åsbrink.
Uppläget med små tapasbitar av historier på det stora och det lilla planet passade perfekt när man var däckad av en man cold. Mycket åfan information om detta kanske lite bortglömda år, som operation svart tulpan (Holländarna kastade ut alla med tysk påbrå?!) Eller hur utrycket "en bugg" i systemet kommer till. En faktiskt insekt hittades i en av dessa gamla jätte datorer.
Vidare följer hur det Judiska exodus till Palestina, Nazister på flykt, Öst-Europas kuvande, framväxten av Islamismen m.m m.m.

NU ska jag borttas vidare med falangister och fackföreningar i Anthony Beevors bok om spanska inbördeskriget. Läste den en gång på engelska men precis när jag blev klar den gången så kom en ny reviderad version :( . Och så här 10-15 år senare läser jag väl den då.

Boken har legat länge i hyllan. Tror jag kom över den som prenumerations premie en gång i tiden.

Sonderling

Användarvisningsbild
Leningrad
Regementsförvaltare
Regementsförvaltare
Inlägg: 680
Blev medlem: 18 sep 2011 17:59
Kön: Man
Från: Värmland
Militär Grundutb: Infanteriet/Mek
Intresse: Andra världskriget
Kontakt:

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Leningrad » 14 apr 2017 13:47

Europa.jpg
Europa.jpg (45.17 KiB) Visad 540 gånger
Ja, den här boken låter sig inte skrämmas av att ta sig an mer än vad som är lämpligt. I stort sett allt berörs på det ena eller andra sättet och det blir helt enkelt för mycket för att det ska bli greppbart och överskådligt för läsaren. Ja, boken känns många gånger mer som fristående artiklar som kanske passar bättre i tidningar än i bokform. Men ändå är varje aspekt intressant att läsa eftersom författaren belyser flera ämnen som går bortom den allmänt vedertagna historiebeskrivningen. Enligt författaren finns det en fara i detta att vi tar det som presenteras för oss som givet utan att reflektera över vad som skrivs. Det är framförallt två saker som ständigt återkommer, dels den västeuropeiska historiebeskrivningen där USA i allmänhet och Normandie i synnerhet är överställt allt annat. Dels Sovjetunionens roll som i grunden var det land som drog det tyngsta lasset i kampen mot Nazityskland men att detta har marginaliserats i den västeuropeiska historiebeskrivningen. Samtidigt riktar författaren skarp kritik mot att Sovjetunionen okritiserat har fått sällat sig till "de goda" i kampen mot "de onda". Av politiska skäl har väst inte utkrävt ansvar av Sovjetunionen/Ryssland för deras illgärningar och aggressioner under kriget på samma sätt som Tyskland ställts till svars. Kort sagt, det är politiken som avgör vilka strider som ska utkämpas och inte tvärtom. Författaren diskuterar också definitionen av andra världskriget, vad det egentligen bestod utav, varför det utkämpades, vad det föregicks utav och vilka konsekvenser det hittills haft. Enligt författaren är det ännu för tidigt att dra några slutsatser utav det, vilket faktiskt är en intressant tanke. Men mitt intryck blir att boken omfattar så mycket att den egentligen inte omfattar någonting och på så vis, trots sin enkla prosa, blir tungrodd. Det är därför ingen bok jag skulle rekommendera till någon eftersom jag egentligen inte vet vad den handlar om.
I hope so, Commander, for your sake. The Emperor is not as forgiving as I am

Användarvisningsbild
Horrocks
Regementsförvaltare
Regementsförvaltare
Inlägg: 744
Blev medlem: 30 jan 2010 01:21
Från: Stockholm
Militär Grundutb: Ingenjör
Intresse: Generellt intresse

Re: Vilken bok läser ni just nu?

Inlägg av Horrocks » 15 apr 2017 19:11

gustaf-mannerheim.jpg
gustaf-mannerheim.jpg (16.9 KiB) Visad 532 gånger
En tämligen ny biografi om Gustaf Mannerheim, den mytomspunne finske överbefälhavaren och ledaren under de mest kritiska och omvälvande perioderna av moderna Finlands historia. Är man som jag relativt okunnig om Mannerheim så är det en väldigt lättillgänglig och lättläst biografi om denne väldigt specielle man. Dag Sebastian Ahlander skriver engagerande, rappt och blir aldrig långrandig, snarare tvärtom – ibland sveper han lite väl snabbt över perioder som man skulle velat få mer inblick i.

Vill man ha lite djupare insikt om det politiska spelet och de strategiska överväganden under t ex 2VK är den lite tunn, även om en del intressanta detaljer lyfts fram. Det som annars lyfter biografin och gör att den blir mer än en förlängd wikipediaartikel är att Ahlander gräver ganska djupt i Mannerheims ungdom och tidiga karriär, inklusive den tämligen tuffa uppväxten (trots att han föddes in i den finlandsvenska aristokratin) efter att familjens far övergav familjen, kampen för att ta sig fram i skolan, svårigheterna att komma in på kadettskolan och karriären i den tsarryska armén. Även familjelivet, det misslyckade äktenskapet och den genom livet dåliga relationen med de båda döttrarna får stort utrymme. Man får en tämligen god bild av människan Mannerheim. Gustaf var han med knappast någon och han hade ytterst få nära relationer i livet.

Ahlander tar också upp de mer kontroversiella episoderna i Mannerheims liv, t ex avrättningarna av Röda krigsfångar efter slaget om Tammerfors, kontakterna med Lappo-rörelsen och ”vapenbrödraskapet” med Tyskland (Ahlander väljer en smidig medelväg genom att både undvika orden allians och vapenbrödraskap), men han är noga med att distansera Mannerheim från dessa. Likaså Mannerheims inblandning i en del diskutabla militära beslut diskuteras inte djupare. I slutändan är det dock svårt att inte hålla med författaren om att det är svårt att se att någon annan person hade kunnat lotsa Finland genom de kriser som man tvingades genom. Hans personlighet, bakgrund och förmåga till realistiskt strategiskt tänkande bidrog till att han kunde hantera och balansera både Stalin och Hitler och förbli respekterad av dem båda. Svårare hade han med de egna finska politikerna liksom möjligen svenska regeringen.
Everyone's a pacifist between wars. It's like being a vegetarian between meals.

Skriv svar

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: 1 och 0 gäst